Men det var först efter att reportern konfronterat Skolverkets undervisningsråd med att samtalet till Elias fanns inspelat som denne backade från att Elias brutit mot NP:s sekretess. Och nu har Skolverket i efterhand tvingats gå ut på sin Facebook sida med ett uttalande om att sekretessen inte rör privatpersoner och tar med det avstånd från sitt egna undervisningsråd offentligt. Men vad vi har här är en situation där Skolverket medvetet tagit kontakt med en elev på 17 år för att tvinga honom att censurera bort de delar som myndigheten inte tyckte var lämpligt att det kom ut i offentligheten. Precis som Dunkels är inne på så är det här en stor skandal.

Kritiken mot Skolverket växer och myndigheten som annars är flitig på att använda sociala medier har nu varit helt tysta i stort sätt (bortsett då från att man under galgen tvingats erkänna att Elias inte har brutit mot sekretessen då det inte finns någon sekretess för privatpersoner). Sen kan man undra var Skolverket varit de senaste fem åren med tanke på att nationella proven har diskuterats bland elever på Flashback bland annat i flera år.  Som jag ser det krävs det en oerhört grundläggande och väl utformad krishantering för att alls rädda vad som räddas kan av förtroendet för de nationella proven och för Skolverket. Och desto längre tid det dröjer innan man från Skolverket kommer den kraftiga kritik som är bland annat på Twitter, desto större kommer skadan på förtroendet att bli. Till sist vill jag kommentera det som det här undervisningsrådet sade i TV4Nyheterna. Ett uttalande om att denne inte ser detta som en yttrandefrihetsfråga. Det är en oerhört problematisk syn på yttrandefriheten och ett sådant synsätt är inte förenligt med de värden som demokratin vilar på.

Vi måste våga stå upp mot dem som vill försöka centralstyra utvecklingen och som tror att 80-talets centralstyrda skola med staten som huvudman skulle vara en lösning. Vi måste våga stå upp mot dem som kraftigt vill beskära det inflytande som elever ska ha i enlighet med styrdokumenten. Vi måste våga stå upp mot dem som tror och förväntar sig att elever av idag ska bete sig som elever gjorde under 1950-1960-talen där elever satt passiva och lyssnade på en lärare som mässade vid katedern. Det är tid att sätta stopp för Jan Björklund och hans anhängare innan de återför skolan till 50-talet.

Om det krävs en total revolution med protester på gatorna så är det något jag kommer ställa mig bakom alla dagar. Mitt tålamod med den auktoritära, reaktionära och farliga utbildningspolitik som förs i det här landet är absolut slut nu. Jag kräver att Jan Björklund avgår och det är omedelbart. Eller ska vi ta till gatorna för att tvinga bort dig Jan Björklund och tvinga fram en modern och demokratisk utbildning? För låt mig vara extremt tydlig Jan Björklund: Ingen utmanar elevernas rätt till en modern och demokratisk utbildning så länge jag ser på. Jag är inte rädd för att markant trappa upp konflikten med dig om det skulle behövas. Och försöker du ens införa en studentexamen så kommer jag att placera alla mina nätresurser i högsta beredskap för storstrid. Då finns inte några som helst gränser längre. Då blir det ett veritabelt slagfält som kommer få katederdebatten 2011 att framstå som en liten vindpust. Orkanen kommer då att vara ett faktum. Så sluta upp med dumheterna och sluta upp med att försöka återinföra en skola från 60-talet. Jag tillåter inte att en bakåtsträvare som Björklund försöker trampa mig och andra utvecklingsbenägna pedagoger på tårna. Utvecklingen framåt fortsätter och du Jan Björklund kan ta din kateder och stoppa upp någonstans.

• Läraren ställer en fråga till eleverna eller studenterna
• Eleverna eller studenterna får en minut att individuellt formulera ett svar på frågan
• Eleverna eller studenterna får svara på frågan (som ofta är flervalsfrågor) med digitala responssystem (mentometer)
• Eleverna eller studenterna får diskutera med andra, till exempel den som sitter bredvid, i ett par minuter.
• Eleverna eller studenterna får svara på frågan igen
• Läraren tar upp frågan och går igenom den om så behövs

En metod som dock inte är ny utan som har sin grund i vad Sokrates tog upp om att vi borde undervisa med frågor. För den som vill använda metoden kan Socrative som finns fritt för alla enheter som har Internet tillgång.

Att dela information, kultur och kunskap på nätet är för den unga generationen så självklart att man inte ens reflekterar över det. Det är en del av vardagen att nätverka och dela med andra runt om i landet och runt om i världen. The Pirate bay har varit i fokus en hel del i den debatt som förts när det kommer till upphovsrätten. Christian Engström (PP) berättar i en artikel om hur folk runt om i världen berättat för folk i The Pirate Bays närhet hur de har fått det bättre i och med The Pirate Bay. Ungdomar från Saudiarabien berättar om att de inte har någon tillgång till varken biografer, teatrar eller konserter i sitt land, men att de via The Pirate Bay har fått detta. Folk från andra länder berättar om hur de kunnat ta del av sådant som de aldrig skulle haft ekonomi för att kunna ta del av annars. Vidare tas det i Engströms artikel upp att någon eller några har skrivit om hur klyftan mellan rika och fattiga har suddats ut när det kommer till kulturell delaktighet. Vidare kan man i denna artikel läsa följande när det kommer till skolan och möjligheterna att skaffa utbildning:

Studenter i fattiga länder som Ghana och Colombia berättar om hur de fått tillgång till studiematerial som de aldrig annars skulle ha haft. En student i Argentina berättar om hur hon kunnat fortsätta sina studier tack vare Pirate Bay. En mamma i USA berättar om hur hon har kunnat ordna särskild undervisning åt sina barn i hemmet. En engelsklärare i Georgien berättar om hur han kunnat få fram undervisningsmaterial åt sina elever, något som annars hade varit omöjligt. En pappa i ett afrikanskt land tackar för de möjligheter som hans son fått att studera.

En musiker berättar i artikeln:

Jag är musiker. Jag arbetar hårt för att skapa min musik och fastän jag varken är rik eller berömd gör det mig väldigt lycklig att kunna dela med mig av min musik. Meningen med berättelser, sånger, böcker och filmer är att de ska delas med andra människor.

Vidare kommer följande information från Rumänien fram i Engströms artikel:

… om ni inte hade funnits skulle vi ha befunnit oss 20 år tillbaka i tiden jämfört med idag /…/ Tack vare er har vi idag stora musiker, berömda arkitekter, reklambyråer som vunnit priser över hela världen, välutbildade ingenjörer som arbetar över hela världen, filmskapare och, allra viktigast, normala unga människor med ett vidgat perspektiv på både historien och världen, vilket ger dem möjligheter till ett bättre och värdigare liv.

Nu kanske någon kommer med invändningen att fildelningen innebär en skada för vår ekonomi och medie- och kulturindustri. Problemet är att den forskning som finns inte har funnit något samband alls mellan illegal fildelning och minskad kulturförsäljning. Och då har ändå bland annat EU-kommissionen tittat på detta i en stor vetenskaplig undersökning som presenterades för lite sedan. EU-kommissionens undersökning visar snarare på att fildelningen kan vara bra för kultur- och medieindustrin. Jag beklagar att man nu från KDU attackerar Internets frihet.

Jag beklagar att KDU inte ens lyssnar på vad EU-kommissionen kommer fram till. Jag beklagar att KDU nu vill bibehålla upphovsrättsindustrins omoderna affärsmodeller. Jag beklagar att KDU nu har valt att sätta sig i knäet på lobbyister för ett särintresse istället för att bidra till att utveckla Internets möjligheter och den kultur med delning och nätverkande som finns där. Jag beklagar att KDU nu vill förstöra för musiker som vill dela sin musik på nätet. Jag beklagar att KDU nu vill tvinga fattiga studenter i länder som Ghana att avsluta sin utbildning. Jag beklagar att KDU nu väljer att bidra till att lärare i länder som Georgien inte ska kunna skaffa och använda ett modernt material till sina elever i klassrummet. Det är tid att förändra upphovsrätten så att den är anpassad för dagens samhälle. Bidra till det KDU istället för att komma med reaktionära och teknikfientliga förslag som att förbjuda det ni kallar ”illegal streaming”. Våga se framåt och sluta backa in i framtiden.

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Sid 8)

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.” (Sid 8)

”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.” (Sid 9)

”Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.” (Sid 13)

”Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.” (sid 12)

”Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.” (sid 15)

”Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.” (sid 15)

Centralt innehåll (Religionskunskap)

”Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga
rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.”

Syfte (Samhällskunskap):

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.”

Centralt innehåll (Samhällskunskap)

”De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.

Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.”

Kommentar

Det är uppenbart när man läser ovanstående att demokratiuppdraget är en förutsättning för att vi inom SO alls ska kunna nå det som ämnesplanerna idag föreskriver. Men att demokratiuppdraget är en förutsättning för att vi alls ska kunna nå det innehåll som finns i LGR 11:s ämnesplaner har vi SO-lärare oerhört svårt att få gehör för inom skolan. Att tro att det räcker med att ha fokusera på kunskapsförmedling inom SO-ämnena är fel. Om eleverna ska få chans att kunna utveckla det som det centrala innehållet och syftestexten talar om så måste vi arbeta med demokrati, inte bara i teorin i form av förmedling av kunskap om demokrati, vi måste också tillämpa demokrati i praktiken. Jag vill hävda att mitt huvuduppdrag som lärare inom de samhällsorienterade ämnena är demokrati. Och det måste vi börja få förståelse för.

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Sid 8)

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. (Sid 8)

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. (Sid 9)

Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. (Sid 13)

Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (sid 12)

Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. (sid 15)

Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. (sid 15)

Oroväckande rapporter

År 2007 kom en artikel som är skriven av två forskare. Forskarna visade på skrämmande resultat. Vad man visade på var att var tredje fall av mobbning utförs av lärare mot elev. Och dessvärre kan det ändå bara vara toppen på ett isberg som här har kommit fram. För i artikeln kan vi läsa: ”Forskning har visat att kanske inte fler än 30 procent av mobbningsoffren ger sig till känna för någon”. Artikeln borde ha föranlett en omfattande diskussion om värdegrunden. Men sedan dess har det att artikeln skrevs har det med några få undantag varit knäpp tyst i skoldebatten om detta.

Under 2011 kom Rädda Barnens senaste undersökning Ung Röst. Den visar på att 62 % av de som svarat i undersökningen inte kände till FN:s barnkonvention och 61 % uppgav att varken läraren eller någon annan vuxen hade talat med dem om barns rättigheter det senaste året. För lite sedan kom dessutom Bris med ännu mer skrämmande statistik. Den andra vanligaste orsaken till varför barn och unga kontaktar Bris är skolan. Vidare kan vi notera att mobbning är den fjärde vanligaste orsaken till varför barn och unga kontaktar Bris. Det är 450 fler än vad som redovisades i Bris förra rapport.

Vidare visar statistik att antalet anmälningar till skolinspektionen och BEO ökar kraftigt. Och det handlar inte om huvudmannen eller andra organisatoriska frågor. Den stora ökningen som har skett står anmälningar om kränkande behandling för. Detta visar det diagram som finns här. 50 barn och unga tar sina liv varje år pga mobbning bland annat i skolan. 2 av 50 skolor fick vid granskningen som skedde av arbetet mot mobbning år 2009 godkänt för sitt arbete. Resten fick sitt arbete mot mobbning underkänt. 70 procent av likabehandlingsplanerna är inte ens godkända.

Demokratilyft för en bättre skola

Vi behöver förändra skolan. Skolan kan bli bättre med ett demokratilyft. Ett demokratilyft som handlar om tilltron till demokratin och den enskilde individens förmåga och fri- och rättigheter. Ett demokratilyft som handlar om att varje dag arbeta med utgångspunkt i Förenta Nationernas barnkonvention. Ett demokratilyft som handlar om att etablera demokratiska strukturer i skolan. Frihet och demokrati är våra viktigaste redskap för lärande.

Låt oss tillsammans mota tillbaka de odemokratiska och exkluderande krafter som finns i vårt samhälle. Låt oss tillsammans ta upp kampen för barns rättigheter. Låt oss tillsammans ta upp kampen för en skola baserad på demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Låt oss tillsammans se till att vi får ut välförberedda demokratiska medborgare som kan vidareutveckla demokratin i vårt land och i resten av världen. Tiden är kommen. Klockan är slagen. Det är dags för ett demokratilyft för skolan.

1. För lite sedan gjorde jag en sökning på Google där jag tog ett antal vanligt förekommande teman i det centrala innehållet i SO-ämnena och sökte på dem. Såhär utföll resultatet:

Islam: 539 000 000 resultat på 0,24 sekunder
Politics: 1 120 000 000 resultat på 0,35 sekunder
Buddha: 124 000 000 resultat på 0,26 sekunder
Ethics: 152 000 000 resultat på 0,24 sekunder

Är begränsade prov verkligen det som skolan behöver mer av när vi har sådana informationsmängder? Är det inte så att det är mycket mer av öppna uppgifter där eleverna förväntas söka, tillämpa och kritiskt granska information med hjälp av olika källor såsom Internet som vi behöver mer av för att se till att våra elever kan få de bästa förutsättningarna att möta framtiden?

2. Vi kommer inom en snar framtid att ha både Google Glass och datorer som är i kontaktlinsformat (se länkar nedan). Hur ska vi kunna kontrollera vilka olika hjälpmedel som eleverna har med sig på exempelvis de nationella proven? Är tanken att vi lärare ska använda auktoritära åtgärder och med tvång kolla att eleverna inte har en dator i kontaktlinsformat med sig på de nationella proven? Är tanken att de som har glasögon inte ska kunna skriva proven då vi inte kan kontrollera om de har ett par digitala glasögon eller ej (Google Glass kommer framöver se ut exakt som vanliga glasögon)?

3. Hattie visar i sin studie att formativ bedömning (0,90) har mycket stor effekt på elevernas lärande. Återkommande prov har endast måttlig effekt enligt vad Hattie kommer fram till och dessutom sjunker effekten desto fler proven blir. Är det med tanke på kraven på att vi ska arbeta på vetenskaplig grund i skolan rimligt att satsa på fler prov när forskningen visar att effekten är tämligen liten och dessutom minskar desto fler proven blir?

4. Skolans styrdokument talar om vikten av att skolan ska främja ett livslångt lärande. De nationella proven bygger på en kunskapssyn som handlar om ren memorering och duplicering. Eleverna memorerar och lär till proven för att sen några veckor senare glömma vad de lärt sig. Är det verkligen rimligt att NP främjar en helt annan syn på lärande än vad skolans styrdokument gör?

Vidare kan vi fundera över det här med tidig uppföljning för att vi ska hitta elever som exempelvis har problem med sina studier. Detta är ett vanligt argument för mer betyg och nationella prov från politiker. Problemet är att lärandet oftast redan är avslutat när betygen och nationella proven kommer. Vi måste där och då i klassrummet upptäcka elever som svårt att hänga med till exempel i det innehåll som behandlas under en lektion exempelvis. Det hjälper inte en elev som sitter och tragglar med ett eller flera moment att denne får en bokstav på ett papper i slutet av terminen. Eleven måste bli sedd och få hjälp där och då, för det är då vi kan påverka lärandeprocessen. Att förändra sätten vi examinerar och bedömer elever på är en av de viktigaste faktorerna som jag ser det till att förändra och förbättra skolan.

Länkar:

http://giertz.me/ni-ar-fan-inte-friska/
https://www.change.org/petitions/sveriges-skolpolitiker-modernisera-de-nationella-proven
http://giertz.me/vi-ar-ett-steg-narmare-forandring-men-din-hjalp-behovs-fortfarande/

För att kunna möta alla elever där de befinner sig utifrån sina förutsättningar och behov behöver vi en vida omfattande bas med undervisningsmetoder. Det här borde vara en självklarhet som inte skulle behöva sägas. För det är så totalt grundläggande att vi är olika och lär oss på olika sätt och därmed behövs också olika metoder för att lära ut. Men istället hör man konsekvent påståenden om att alla ska använda en viss metod eller en viss examinationsform och så lägger man till att om alla gör så löser man alla problem.

Kan vi sluta upp med de här dumheterna (likformighet) nu tack och åtminstone enas kring vikten av mångfald för att möta alla elever där de är utifrån sina förutsättningar och behov? För ärligt talat kan vi tycka vad vi vill om detta med att eleverna ska få en undervisning som är anpassad för deras behov och förutsättningar, för det står i skolans styrdokument och då handlar det inte om vi ska göra detta utan om hur det ska gå till.

Och går man in och tittar på vad styrdokumenten sagt sedan 1969 och framåt så har kraven på att varje elev ska få en undervisning anpassad till deras förutsättningar och behov skärpts vid varje tillfälle det kommit nya styrdokument. Att den utvecklingen skulle brytas är knappast sannolikt oavsett regering. Jag tror vi kan räkna med att kommande styrdokument oavsett vilken regering som har makten kommer innehålla ännu starkare krav i den här riktningen.

Conditional profile bygger på Moodle användarens profil och innebär att jag som lärare i samband med att jag sätter upp en aktivitet kan gå in och begränsa tillgången till aktiviteten baserat på information som användarna har fyllt i sin profil. Jag kan även på samma sätt begränsa tillgången till hela sektioner eller områden om man så vill i en kurs. Låt mig ta ett exempel på hur detta kan användas. Låt oss tänka en situation där tre elever har fått komplettering på en inlämningsuppgift. Kompletteringen ska lämnas in i Moodle. Läraren sätter då upp en inlämningsmapp (assignment module) för detta och ställer in tre villkor i denna inlämningsmapp för att den ska vara tillgänglig. Dessa tre villkoren innebär att för att inlämningsmappen ska vara tillgänglig så krävs att namnen i profilen ska vara lika med dessa tre elevers namn. Det betyder att läraren och endast dessa tre elever som behöver göra en komplettering kommer att se inlämningsmappen för kompletteringen.

https://www.youtube.com/watch?v=Y3LNq82gD9k

Vidare har Moodle två andra metoder för att begränsa tillgången för elever till olika resurser och moduler. Den ena heter Conditional activities och den andra heter Conditional topics. Låt oss ta ett enkelt exempel för den förstnämnda. Vi har två Quiz. Det första handlar om addition och det andra handlar om substraktion. Vi antar nu att vi vill att eleverna ska nå en viss nivå, till exempel 60 procent rätt på Quiz om addition för att de ska få tillgång till Quiz:et om substraktion. Då sätter vi villkoret när vi sätter upp testet om substraktion att för att detta test ska bli synligt för eleverna så krävs det att de har nått 60 procent eller vad vi nu sätter för gräns på testet om addition. När eleverna når den nivån som vi har satt upp som krav för att få tillgång till testet om substraktion så kommer Moodle automatiskt att öppna upp denna modul för eleverna.

Conditional topics innebär att vi kan begränsa tillgången till hela sektioner i Moodle. Låt oss ponera att vi har haft ett digitalt prov på multiplikation och nästa moment är division. För att nå minst Godkänt (E) krävs minst hälften rätt på detta prov. Jag kan då sätta upp den topic eller sektion beroende på vad man kallar det för som rör division så att eleverna måste nå minst 50 procent, dvs. godkänd nivå på multiplikation innan de får gå vidare till division. När eleven når den uppsatta nivån på multiplikation kommer Moodle per automatik att gå in och öppna upp divisions avsnittet för eleven.

https://www.youtube.com/watch?v=V5k-rDxD-8g
https://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=5Z0pYuOiZ5E